Arbetsgivaren får göra avdrag för utgifter för arbetslivsinriktad rehabilitering, om åtgärderna syftar till att den anställde ska kunna fortsätta sitt arbete. Även utgifter för förebyggande behandling är avdragsgilla om behandlingen syftar till att den anställde ska kunna fortsätta sitt arbete.

Med hänsyn till de olika möjligheterna till avdrag för rehabilitering och förebyggande behandling jämfört med annan sjuk- och hälsovård, är definitionen av begreppen viktig.

​

Vad räknas som rehabilitering?

Rehabilitering ska syfta till att ge den som drabbats av sjukdom arbetsförmågan tillbaka, samt förutsättningar att försörja sig själv genom arbete. Rehabilitering kan till exempel komma i fråga efter ett långvarigt sjukdomstillstånd, en trafikolycka eller kronisk sjukdom som till exempel återkommande ryggskott. Det kan även gälla den som har drabbats av akut sjukdom som  hjärtinfarkt, där patienten behöver ha en målmedveten fysisk träning hos en sjukgymnast.

​

Vad räknas som förebyggande behandling?

Med förebyggande behandling avses medi­cinsk behandling eller rehabilitering som syftar till att förebygga eller häva en nedsättning av arbetsförmågan för den anställda. Den sjukdom som annars kan befaras upp­komma ska vara av sådan art att den kan för­väntas leda till ned­sättning av arbetsförmågan. Behand­ling­en avser inte att bota sjuk­domen, utan att förbättra eller mot­verka en för­sämring av sjuk­domen, i syfte att förhindra att en oförmåga att arbeta uppstår eller ökar.

​

Traditionell eller Icke traditionell behandling - Påverkar det avdragsrätten?

Valet av behandlingsmetod är inte avgörande för avdrags­rätten. En arbetsgivare bör kunna vända sig såväl till den tradi­tionella medicinska hälso- och sjukvården som till alter­na­tiv­medicinsk vård och andra liknande verksamheter. En förut­sättning är givetvis att åt­gärden kan anses som rehabi­litering eller förebyggande behand­ling, och att arbets­givaren kan visa att åtgärden syftar till att den anställde ska kunna fortsätta arbeta. Behandling hos sjuk­gymnast, naprapat och massör kan rymmas i nämnda begrepp.

​

Gränsdragning mellan sjukvård(skattepliktig) och rehabilitering/förebyggande behandling(skattefritt).

Det första sjukbesöket och eventuellt uppfölj­ningsbesök i exempelvis ett akut, kortvarigt sjukdomstillstånd, får i regel anses va­ra sjukvård med beskattning. Rehabilitering och före­byggande behandling följer ofta någon form av behand­lings­plan.
 

Exempel:

Den anställde drabbas av nackspärr. En läkare under­söker den anställde och remitterar honom eller henne till en sjuk­gymnast. Den anställde går hos sjukgymnasten ett antal gång­er var­efter ”spärren” ger sig. Sjukgymnasten konsta­terar dock att den anställde har en tendens att få problem lik­nande nackspärr och rekommenderar därför viss behand­ling i förebyggande syfte trots att patienten för till­fället inte har några besvär. Den anställdes arbetsgivare åtar sig att  betala för kostnaderna för sjuk­gymnastens behandling av den anställde i före­byggande syfte enligt en överens­kommen ”plan”.
Den anställdes kon­sulta­tion av läkaren och akuta behand­ling hos sjuk­gymnasten är sjuk­vård. Den fortsatta behand­ling­en av den anställde hos sjuk­gym­nasten är en före­byggande behand­ling med syftet att den anställde ska vara fortsatt arbetsför.

​